Vittnesbörd från arbetet i Ryssland

Om vi skulle skriva ner allt det som hänt i Ryssland under dessa år (1991-2014) skulle det bli flera böcker. Jag tror inte att Jan Zetterlund kunde föreställa sig vad som skulle hända i norra Ryssland (och även andra länder) genom Team i Norr. Tusentals människor har fått höra evangelium och hundratals fått sina liv förvandlade under denna tid. Vi som hade förmånen av att arbeta i Team i Norr på Kola halvön under denna tid är förundrade av att Gud kunde använda så unga och oerfarna människor till att se församlingar startade och ett ryskt ledarskap mogna fram.

Vi vill här skriva ned lite axplock från tiden på Kola halvön för att du skall förstå litegrann av det som hänt. Vittnesbörden är från 1997.

Team i Norr Ryssland har under flera år arbetat på Kolahalvön och fått ploga, så och vattna. Allt har inte fallit i god jord, men mycket. Vi har i många nyhetsbrev kunnat vittna om första skördar av arbetet, om segrar och om attacker. Vi har glatt oss över allt det underbara Gud har gjort i människors liv, även om vi också har sått med tårar ibland. Vi har fått se många under och tecken och bevis på Guds trofasthet, men vårt mål har inte varit att bara få se frukt, utan att få se de som blivit lärjungar börja göra sina egna lärjungar. Att det som är skörd av det vi själva sått, skall bli sådd, så att en ännu större skörd kan komma. Vi har bett om att få vara med i den övergång då ryska visionärer, pastorer och ledare tar över. Det gläder oss ännu mer att få se dem växa och bära frukt än att se hur Gud använt oss under några år. Vi har ett apostoliskt ansvar för det som Gud anförtrott oss att föda fram här på Kolahalvön, inte att kontrollera det utan frigöra det. Men också att skydda och stötta genom förbön och nära gemenskap. Målet är inte att starta en ny församling eller få en rysk pastor tillsatt, det är bara delmålen. Målen är att nå alla de tusentals människorna på Kolahalvön, i Ryssland och andra länder med evangelium innan Jesus kommer tillbaka.

Vi har nyligen haft dopförrättningar i Kovdor och Apatity. En del kom även från andra platser för att få bli döpta. Det är alltid fest vid dopen. V har i maj haft två konferenser i Apatity. Först en härlig lovsångshelg då församlingen lyftes till en högre nivå av lovsång och tillbedjan. Vi tackar Gud för att vi numera har både trummor, synt och elgitarr i lovsången. Under pingsthelgen hade vi en pingstkonferens i bokstavlig mening. Flera frälsningsomvändelser och starka helanden och befrielser. Guds Ande rörde många starkt och under ett möte blev nästan alla som sökte förbön för andedopet, fyllda med den Helige Ande och började tala i nya tungor. Mycket glädje och förkrosselse präglade konferensen som satte djupa spår.

Vittnesbörd från Kovdor: Flera narkomaner har sista tiden blivit frälsta där (läs: Kovdor).

Varje morgon samlas man i Apatity för morgonbön. I måndags kom en 26-årig man till morgonbönen och undrade hur man kunde bli frälst. Han omvände sig och blev genast fylld av den Helige Ande och började tala i nya tungor. Ett 8-årigt barn i Apatity dog efter mycket svår astma hemma hos sin mamma. Mamman var inte själv frälst men hade frälsta vänner. Hon ropade till Gud om hjälp och barnet återvände till livet. Mamman blev frälst och började ta med barnet till församlingen och söndagsskolan. Under ett möte för en och en halv månad sen då Timothy predikade i Apatity om att inget är omöjligt för Gud, upplevde 8-åringen att han skulle stanna kvar på mötet och inte gå till söndagsskolan. När man bjöd fram för förbön för omöjliga situationer var han först framme. Vi fick nu höra av mamman och hennes vänner att han varit helt fri från astma sedan dess.

- Andreas Franker

Sista söndagen i oktober predikade jag i församlingen i Apatity. Att få möta vännerna på nytt och se att Gud verkligen fortsätter på djupet i deras liv gladde mig mycket. Det är så att troende med äkta liv i Jesus alltid kommer att gå vidare. En av våra ryska medarbetare uttryckte att ”Vi ryssar är så vana att stå i press så vi mår bara bättre och blir mer handlingskraftiga när vi får lite motstånd”. En eftermiddag mötte jag några av våra ryska pastorer och ledare. De var fyllda av tro och framtidshopp. Under denna höst har pastorer och ledare på Kolahalvön mötts och sökt Herren tillsammans på ett helt nytt sätt. Detta har medverkat till betydligt större sammanhållning mellan ledarna.

- Jan Zetterlund

Under flera år hade Team i Norr en 1-årig bibelskola i Apatity. Den utökades sedan till att bli tvåårig för den som ville studera vidare. Många svenska och utländska lärare har kommit och delat Guds Ord med eleverna som fick sina liv förändare under dessa år.

Under flera år hade Team i Norr en 1-årig bibelskola i Apatity. Den utökades sedan till att bli tvåårig för den som ville studera vidare. Många svenska och utländska lärare har kommit och delat Guds Ord med eleverna som fick sina liv förändrade under dessa år. Fotnot: har fått fotografera ett gammalt kort för att infoga detta här.

Julia Kisilova från Kovdor har varit frälst i fyra år. Innan hon blev frälst var hon besviken, deprimerad, ensam och mådde dåligt. Det viktigaste beslutet i hennes liv var att ta emot Jesus i sitt hjärta. När hon kom till församlingen blev hon mycket varmt mottagen. Julia kände att hon fått en ny familj. Julia föddes med struma. Församlingen bad länge för henne. Så åkte hon till sjukhuset i Murmansk för att göra undersökningar. Första gången de undersökte henne fanns det fortfarande något kvar. Men andra gången hittade de ingenting! De kunde inte förklara varför! Gud hade svarat på församlingens böner och helat Julia från struma! Nu mår hon bra. Jesus har totalt förvandlat hennes liv!

Svetlana Grishina är 42 år och bor i Kovdor. Hon blev frälst 1990. För ett år sedan kom hon med i församlingen. Hon har haft ett väldigt tufft liv. Hon har separerat från sin man som hon har tre barn med. Han är alkoholist. De hade lite pengar och många andra problem. Nu bor hon tillsammans med sin yngsta son som också är frälst. De har haft väldiga ekonomiska problem. Det fanns en tid då de inte ens hade bröd. Nu har de både lägenhet och mat på bordet. I våras hade Svetlana problem med sina lungor. Så hon hamnade på sjukhus. Människor från församlingen besökte henne och de bad. Gud helade hennes lungor! Herren är vår läkare!

En eftermiddag mötte jag Vera Kondroshova. Efter en underbar middag intervjuade jag henne. Hon kommer från Vologda regionen som ligger i mitten av Ryssland men hon har bott i Kovdor i 17 år. Hon är lärare i konst och ryska. Innan Vera blev frälst var hon en sökare. Hon hade besökt ortodoxa kyrkan i ungefär fyra år.

1992 var hon på semester hos sin mamma. Hennes syster som var frälst kom också dit. De började prata om dopet i den Helige Ande. Vera visste inte vad det var. Hennes syster bodde i Kirovsk. Vera ville åka dit för att se vad det här med Anden egentligen var. Så i september samma år åkte hon dit med två vänner. Just då hade församlingen i Kirovsk dop. Vera blev frälst, döpt med vatten och Ande med en gång.
- Vad är den största förändringen i ditt liv?, frågade jag.
- För det första är jag inte ensam mer, berättade Vera.
- Gud har helt tagit bort mina ensamhetskänslor. Han har fyllt tomrummet som fanns i mitt hjärta. Innan sökte jag hela tiden efter något som kunde fylla min ensamhet. Nu klarar jag av att vara ensam i flera dagar, vilket jag inte alls mådde bra av innan jag blev frälst.
- Har Gud gjort något under i ditt liv? fortsatte jag.
- Det är så mycket, utbrast Vera och skrattade.
Sedan började hon berätta om en kvinna i hemgruppen som Vera är ledare för. Hennes barnbarn var väldigt sjuk. Han hade vattenskalle. Han hade inga känslor, pratade inte och han kunde bara ligga. En gång kom kvinnan till hemgruppen och grät. Hon sa att det inte fanns något hopp för pojken. Läkarna hade sagt att de lika gärna kunde lämna honom på sjukhuset så att de kunde testa medicin på honom. Gruppen bad för honom. I våras skrattade pojken och han kunde gå. Det är mänskligt sett omöjligt. Men Gud helade honom! Vera fortsatte att berätta om en annan kvinna som kommit till hemgruppen. Hon berättade att hennes dotter hade en nyfödd flicka som hon lämnat. Själv hade hon varit försvunnen i en vecka. Kvinnan blev frälst på mötet och de bad för hennes dotter. Dottern kom tillbaka, blev frälst och nu är båda med i församlingen.

När Vera blev frälst blev hon fri från olika sjukdomar. Ett tag hade hon väldig smärta i blindtarmen. Då gick hon till ett möte. Det var ganska långt. Hon såg ett sjukhus men istället för att gå dit, fick hon nästan krypa till mötet. Där blev hon helad från alla smärta. Vera är verkligen full av liv och glädje. Hon är så tacksam över vad Gud gjort i hennes liv.

- Anna Sedman (Avdiakova)

I Poljanye Zori fortsätter människor att regelbundet komma till tro. Nyligen blev en hel familj frälst från Niva Två strax utanför PZ. Det var inte länge sedan församlingen döpte 14 personer och nu planeras dop igen. Medlemmar tar med kompisar och vänner till mötena som kommer till tro. Härom söndagen blev ytterligare tre personer frälsta.

Detta är bara några vittnesbörd om saker som hänt. Vi kommer att uppdatera denna sida med vittnesbörd om saker som hänt och händer på Kolahalvön.

Bibelsmuggling och ”åsnor”.

Tack vare ”bibelundret” med containrarna med kinesiska biblar och litteratur som istället för toapapper kom i våra händer hade vi alltså ungefär 40 ton som vi nu måste få in i Kina.

Från andra länders gränsövergångar kom det in ganska mycket biblar till Kina och speciellt från Hong Kong där kanske tusentals biblar kommer över gränsen varje dag genom de frivilliga ”åsnor” som bär in dem. Man kallar dem för åsnor som en liknelse på den åsna som på Palmsöndagen bar in Jesus till Jerusalem, på samma sätt bär människor in Guds Ord till Kina.

Behövs det mer biblar till Kina? Kan man inte köpa biblar i Kina? Man kan oftast köpa en bibel på den statliga kyrkan, den som kallas för Tre Själv Kyrkan. Men oftast räcker inte dessa biblar till. Sedan är det ju så att det inte finns en Tre Själv Kyrka i varje by och då finns det ju inte heller någon möjlighet att köpa en bibel eftersom det är svårt för en fattig bonde att åka in till någon stad där det finns möjlighet att köpa en bibel. Vi hör fortfarande om behov av biblar där husförsamlingar behöver tusentals biblar eftersom det är så många människor som kommer till tro.

Innan vi började smuggla över biblar till Kina fick vi kontakt med en rysk pastor vid den rysk-kinesiska gränsen som tagit över ganska mycket biblar under ett par år. Han hade en kontaktperson i den Tre Själv Kyrka som fanns i staden på andra sidan gränsen. Han berättade för oss att för att ta över biblar måste man gömma dem på sig under kläderna eller stoppa ett par stycken i sin väska. Han sade uttryckligen att det inte gick att föra över mängder av biblar eftersom de kollar igenom allt baggage. Efter några månader blev nog denna kontaktperson rädd eftersom han bad oss att inte ge dem några fler biblar.

Vi började därför tala med de kristna människor som reste över gränsen och frågade ifall de kunde ta över lite biblar och lämna dem till den här Tre Själv Kyrkan. Det var många som var villiga att göra detta och på det sättet började vi skicka över biblar.

Vi fick också möjlighet att skicka över en hel container genom ett annat land i närheten.

Det var också kinesiska församlingar i Ryssland som tog kontakt med oss och ville ha biblar ditsända och därför skickade vi även biblar till dem. Vi skickade biblar till Moskva, Novosibirsk, Krasnodar, Irkutsk, Vladivostok och även ända till Kamchatka!

Vi fick även kontakt med en organisation som distribuerade ”the Full Life Study Bible” till kinesiska pastorer och ledare. På kinesiska kallades den för ”Eldsbibeln” eftersom många av de artiklar och kommentarer som finns i denna studiebibel handlar om den Helige Ande och livet i den Helige Ande.

Denna organisation ville att vi skulle börja ta över denna bibel för att ge dem till pastorer och ledare. Därför åkte vi till Kina för att försöka anordna vägar hur och till vem vi skulle ge dem till. Vi träffade flera kinesiska pastorer som berättade fantastiska vittnesbörd om deras liv. En gång hade vi bestämt träff med en husförsamlingspastor för att se hur många biblar han behövde. Vi kom före till den plats där vi skulle träffas och när pastorn kom tappade vi hakan. Han såg inte mycket ut för världen och om ni hade mött honom på gatan i Sverige skulle ni nog ha dömt ut honom att vara en uteliggare. Han hade lager av kläder på sig eftersom det var kallt och kläderna var inte heller rena. Men när vi började tala med honom märkte vi hur en sådan Guds närvaro fanns i hans liv. Han berättade att han behövde 8,000 biblar! Han hade ungefär 80,000 människor i sina församlingar och 10 % av dem var ledare och pastorer.

Som koordinator för bibelsmugglingen sände vi Darya som hade studerat på den första missionsskolan i Ussurijsk till den kinesiska gränsstaden.

Kristna turistbyråer började ta med sig biblar och det fanns till och med tillfällen när människor som inte var troende bad om att få ta in ett par biblar till Kina. Två av våra medarbetare från Kola halvön där Team i Norr arbetar flyttade till oss; Dmitrij från Apatity och Alexei från Polyarniy Zori och de åkte in flera gånger i veckan för att ta in biblar. Det finns flera gränsövergångar i Ryssland och vi skickade genom fyra av dem. Vi fick även kontakt med en rysk missionär, Andrey som bodde några hundra mil från oss vid en annan gränsövergång. Han hade möjlighet att ta in ungefär 100 biblar per gång och därför skickade vi ett par ton biblar till honom.

Under 2006 fick vi ytterligare två containrar med ”eldsbibeln” och vanliga biblar skickat till oss från Indonesien. Det kom i absolut rätt tid eftersom de andra biblarna var slut.

Så här gömde vi biblarna på oss när vi skulle åka till Kina. Vi fick tejpade fast biblarna för att de inte skulle ramla ner när vi gick över gränsen. Här är Olga som hjälper Aisula.

Det var inte lätt att smuggla dessa biblar eftersom man inte kunde ta så många med sig varje gång man åkte. När det var vinter kunde man ta ett par extra eftersom man hade mer kläder på sig och därför syntes det inte så mycket eftersom man redan var påpälsad. Ibland hittade gränspolisen biblarna i våra väskor eller under kläderna och det gjorde att många av de som förut hjälpt oss blev rädda och slutade. Det var egentligen inte så mycket som hände när de hittade biblar hos oss. Jag blev tagen en gång med åtta eldsbiblar i väskan och de tog mig in för förhör. Tog min dator och kollade igenom den efter kristet material. Efter detta släppte de mig och lät mig åka in i Kina. Efter en vecka kom jag tillbaka till denna gränsövergång för att åka in till Ryssland och när de såg mig, gav de tillbaka dessa biblar.

Men på grund av den hårda övervakningen på dessa gränsövergångar blev det omöjligt för oss att fortsätta med detta arbete. Vi hann få över två containrar till Kina och ungefär en container av biblar skickades till kinesiska församlingar i Ryssland.

Vi har fortfarande en container kvar som vi försöker skicka genom ett annat land. Vi har problem med detta på grund av den ryska byråkratin men ber att Gud skall öppna en väg för detta.

Det här är Olga som hjälper Lena som skall åka till Kina

 

Macao

Under januari 2004 åkte vi till Hong Kong och där träffade vi en missionsorganisation. När de hörde att vi var ryssar (i alla fall en av oss) berättade de för oss att de arbetade på Macao. De hade ett rehabiliteringshem för narkomaner. I sitt arbete hade de kommit i kontakt med unga ryska kvinnor som kom till dem för att undfå hjälp. Dessa flickor arbetade som prostituerade på Macaos gator. Missionsorganisationen hade försökt evangelisera dem men det hade skett utan framgång eftersom flickorna inte kunde tala något annat språk än ryska. De bad oss att ta med detta hem till Ryssland.

När vi kom tillbaka till Ussurijsk berättade vi detta på ett pastorsmöte och Gud rörde vid hennes hjärta så att hon ville åka dit.

På sommaren 2004 åkte Olga och Vera till Macao för att se om det fanns något de kunde göra för att nå ut till dessa stackars flickor. Under ungefär en vecka mötte de olika missionärer och pastorer under dagarna och på kvällen och natten gick de ut för att möta dessa flickor.

Det var många flickor som vägrade att tala med dem medan andra var jätteöppna för att tala och det märktes att de mådde väldigt dåligt.

Dessa ”lyckosökare” kommer till Macao (prostitution med ryska flickor finns även i Hong Kong, Thailand, Taiwan, Kina och många andra asiatiska länder) i förhoppning av att tjäna pengar. De människor som ”hjälper” dem komma till Macao och andra platser köper flygbiljett till dem men när de sedan kommer till destinationen tar hallickarna deras pass och säger att de får dem tillbaka när de betalat alla utgifter. Det kan ta flera år för flickorna att betala tillbaka de pengar som de är skyldiga och de lever som fångar.

Som kuriosa måste det sägas att Macao kallas för Asiens Las Vegas och överallt på ön finns det kasinon och nattklubbar som förstör människors liv. Prostitution är laglig om den sker på nattklubbar och kasinon men olaglig på gatan. Olga och Vera fick inte någon ingång att komma in på någon nattklubb eller kasino och de hörde att det fanns mängder av ryska flickor där.

Efter ungefär en vecka åkte de tillbaka till Ryssland men Vera planerade att åka tillbaks under en längre period.

Vera bodde sedan på Macao under en halvårsperiod och hon fick väldigt bra ingång i olika flickors liv. Hon träffade även en mongolisk kvinna som satt i fängelse på Macao för att ha begått något brott. Denna kvinna kunde tala ryska och de träffades och Vera fick leda henne till frälsning.

2007 skickade vi ut ett team från vår missionsskola för att arbeta bland dessa flickor. Flera flickor fick möta Jesus och de bad också att Gud skulle hjälpa dem att lämna Macao för att åka hem.

2009 åkte Vera tillbaka till Macao och då fanns det inga rysktalande flickor kvar som gick på gatorna. Det hette att myndigheterna ”rensat gatorna” och skickat hem flickorna. En del av dem kan säkert ha åkt hem medan andra blev förda till andra platser för att bedriva prostitution.

För någon månad sedan fick Vera ett meddelande på ett ryskt socialt medium från en flicka som hon träffat och predikat evangelium för. Hon som skrev berättade för Vera att hon nu tillhör samma familj som henne! Visst är det underbart att Guds Ord bär frukt?

Vera och Olga tillsammans med indonesiska missionärer

Macao

Macao centrum

Vera tillsammans med en fd. prostituerad. Här arbetade hon som länk mellan hallickarna och de prostituerade. Hon var väldigt öppen för evangelium.

 

Missionsskola

Träna missionärer var en del av det Gud talat till oss om innan vi flyttade till Ussurijsk. Vi reste väldigt mycket i församlingar och bibelskolor och predikade och undervisade. Mission och Kina var ju självklart de teman som gick som en röd tråd genom våra predikningar. Församlingarna hade ett mycket bra arbete: De hade bibelskolor, församlingsbön, evangelisation och rehabilitering för missbrukare men de hade ingen mission. Ibland när vi talade med pastorerna kunde vi höra saker som, ”det är bra det ni gör men Gud har inte kallat oss till mission”, eller, ”när vi är klara här i staden kan vi börja med mission.” Detta gällde självklart inte alla församlingar. Det fanns en församlingsunion som brann för mission. De har idag missionärer i många asiatiska länder och Europa och för en liten tid sedan sände de ut en familj till Sudan. Under våra resor mötte vi även många ungdomar och äldre som hade en längtan att göra något för Guds rike men inte visste riktigt vad de var kallade till.

2005 förstod vi att Gud ledde oss att starta en missionsskola. Mellan 2005 och 2009 anordnade vi fyra missionsskolor där ett fyrtiotal elever utexaminerades.

Maria var en av dessa. Hon kommer från staden Komsomolsk. I mitten av 90-talet gick hon på Livets Ords bibelskola i Moskva. Efter det flyttade hon hem men hon bar på en dröm att flytta till Burma för att där arbeta med barn. Men hon visste inte hur detta skulle gå till eftersom hon inte hade några kontakter i detta land. Hon hade sökt till aupair i Sverige men i samma veva hörde hon talas om Team i Norrs missionsskola och ansökte. Efter skolan åkte hon ut till Tord och Susanna Renkel som arbetade som missionärer i Burma. Hon spenderade ett par månader hos dem och efter denna resa åkte hon till Kina för att arbeta med oss. För två år sedan gifte hon sig med Keith från Kanada och de har fått en liten dotter. För närvarande bor de i Kanada men söker Gud för hur de skall kunna flytta till Burma.

Slava kommer från Artem i Primoriye. Han gick på skolan 2006-07. Efter skolan åkte han till Kina på praktik. Idag arbetar han tillsammans med sin fru i Vladivostok som ungdomsledare i församlingen.

Irina kommer från en liten by i Ukraina. Hon blev frälst när hon var 18 år. Hon var ungdomsledare i församlingen när Gud kallade henne till Kina. Hon köpte en världskarta och varje dag lade hon sina händer på landet Kina och bad för det. När hon berättade för sina ungdomar att Gud kallat henne till Kina trodde de inte på henne. Pastorn trodde att hon bara talade konstigheter och sade till henne att glömma Kina eftersom det fanns så mycket att göra i denna by. Men 2006 hörde hon att det i Vladivostok skulle vara en Asienkonferens och hon sålde det mesta hon ägde för att hon skulle kunna köpa en enkel biljett till Vladivostok. Hon sade till sin pastor att hon inte visste hur länge hon skulle vara kvar men kanske två till fyra veckor (det dröjde två år innan hon åkte på besök till Ukraina!). 2007 flyttade hon till Kina och idag leder hon en kinesisk församling bland studenter.

Detta var bara några axplock av de som studerade på missionsskolan. Vi vet att denna skola förändrade studenternas liv och att de aldrig blev densamme efter skolan. Inte alla gick ut i tjänst efter skolan men mission har satt sitt spår i dem.

Jan Zetterlund undervisar på missionsskolan

Jan Zetterlund undervisar på missionsskolan

Håkan Eriksson undervisar och Jenya tolkar.

Håkan Eriksson undervisar och Jenya tolkar.

 

Studenter

Studenter

Asienkonferenser

Dmitriy Teplyakov, pastor i församlingen Kristet Liv i Vladivostok hade 2003 anordnat en konferens där temat var ”Kina”. Denna konferens kan man säga också blev startskottet för Team i Norrs arbete i denna del av världen.

Vi bestämde oss för att, tillsammans med församlingen Kristet Liv anordna en årlig konferens där temat skulle vara Asien. Detta för att sprida kunskapen om vad Gud gör i dessa länder men också för att inspirera till mission.

Sedan början av 90-talet hade många församlingar startats i fjärran östern och man hade gjort ett viktigt arbete med att etablera rehabiliteringscenter för narkomaner och alkoholister, nått ut med evangelium till byar och även anordnat både bibelskolor och teologiska institut men det var inte mycket som gjordes för att nå andra folkslag och länder med evangelium. Vi tror att mission är något som måste vara en central del i en lokal församlingsliv och därför ville vi inspirera till detta genom t.ex. dessa konferenser.

Vi inbjöd talare som hade en lång erfarenhet av arbete i Asien. Aron var en av dem och han hade arbetat med Kina och Vietnam i över 30 år. Han hade startat församlingar, distribuerat tonvis av kristen litteratur till Kina och han brann för att se unga människor bejaka sin missionskallelse och åka till Asien för att predika evangelium.

Andra talare arbetade i Nordkorea, bland muslimer i Afrika och vi hade även lokala pastorer som berättade om deras missionsarbete.

conference vladivostok

Efter en av våra årliga missionskonferenser

Vi hade även förmånen av att på tre av dessa konferenser be för de studenter som hade gått på Team i Norrs missionsskola. En del av dem avskiljdes även för missionstjänst.

Mellan 2003 och 2009 anordnades dessa Asienkonferenser och vi tror att genom dessa fick många människor en större förståelse för- och även en kallelse till mission.

Kina Arbete

I september 2003 blev Patrick och Olga Ölund sänd till staden Ussurijsk i ryska Fjärran Östern för att etablera arbete både i den delen av Ryssland men också i Kina.

De fick en vision som kan beskrivas i fyra punkter: 1. Distribuera biblar och kristen litteratur till Kina och kinesiska församlingar i Ryssland. 2. Församlingsplantering bland kineser i Ryssland. 3. Pastors och ledarträning i Kina. 4. Träna ryska missionärer.

Detta var en utmaning för dem eftersom de varken hade biblar eller ekonomi att köpa dessa biblar. Det enda de hade var ett ord ifrån Gud och ett par ryska kontakter i detta område.

Bibelundret
I slutet av september anordnade församlingen Kristet Liv i Vladivostok en konferens som hade som inriktning att samla alla de som hade en längtan att nå ut till Kina. Konferensen samlade ganska mycket folk och Patrick och Olga deltog även de och under denna konferens valde man att lägga händerna på dem för att ansvara för Kina arbetet.

På konferensens sista dag kom en församlingsmedlem från Ussurijsk och visade en kinesisk bibel som han hittat på sitt arbete. Han arbetade på kartongfabriken i staden Ussurijsk och han berättade att när han en dag gick och inspekterade det papper som kommit för att återvinnas för att bli toalettpapper fick han syn på en massa böcker med konstiga karaktärer. Han förstod inte vad det var för böcker men Gud sade till honom att han måste rädda denne litteratur. Efter ett tag förstod han att det var biblar och det hade kommit in flera ton av dessa värdefulla biblar och annan kristen litteratur. Därför kom han till oss för att vi skulle kunna rädda denna dyrbara last. Vi gick ut med ett upprop så att vi skulle kunna köpa ut dessa biblar och böcker. Ryska affärsmän och även en kristen organisation från Hong Kong skänkte pengar för att vi skulle kunna köpa ut dem. Efter ytterligare några dagar visade det sig att det kommit in ytterligare containrar med kinesiska biblar och kristen litteratur. En del var vattenskadade och var tvungna att kasseras men det var 14 ton biblar som såg bra ut men denna gång sade chefen för kartongfabriken att han inte ville ha pengar men papper i utbyte.

Men hur skulle vi få tag i 14 ton papper? Vi skickade ut ett upprop till församlingar i Ussurijsk och Vladivostok och församlingsmedlemmar började gå ut och samla ihop papper. Vi gick till banker, postkontor och de gav oss gamla dokument som skulle kasseras. Vi gick även till bibliotek och de gav oss gamla böcker som de skulle kasta. Bland dessa böcker hittade vi Lenin, Marx och annan kommunistisk propaganda. Efter några dagar hade vi samlat in 14 ton och kunde byta in dessa biblar. Gud har ibland humor; fienden hade tänkt att biblarna skulle bli toalettpapper men istället vände Gud på det hela och den gamla kommunistiska propagandan blev det istället.

Några veckor innan hade vi bara ett ord från Gud att vi skulle distribuera biblar till Kina och nu hade vi två containrar med Guds Ord som vi kunde börja föra in i Kina!

Efter två år hade vi skickat in all denna litteratur till Kina och även kunnat skicka biblar till kinesiska församlingar från Moskva i väst till Kamchatka i öst.

Församlingsplantering
Under det första år som vi bodde i Ussurijsk fick vi även möjlighet att starta en kinesisk församling. Det var ett fyrtiotal kinesiska byggnadsarbetare som tog emot Jesus och varje vecka hade vi möten med dessa män. Sommaren 2004 gav vi över denna församling till en annan lokal kinesisk församling.

Sedan 2009 har vi arbetat väldigt nära en pastor i en lokal husförsamling och vi har fått vara med om att plantera fem församlingar i olika städer i Kina.

Dessa församlingar har som mål att bli en mötesplats för alla olika samhällskikt. I Kina har det ju under många år skett en väckelse ute i byarna där miljoner har blivit frälst. Men ofta har man glömt städerna och det ”högre” samhällskiktet när man predikat evangelium. Idag sker en förändring där många församlingar börjar arbeta för att nå ut till t ex läkare, affärsmän, journalister och universitetsstudenter osv., och man börjar se stora församlingar planterade i storstäderna. Den pastor som vi arbetar med brinner för att nå ut till dessa människor och de församlingar som har startats sedan 2010 börjar se affärsmän, journalister och studenter komma till tro på Jesus och bli en vital del av den lokala församlingen.

Pastors och ledarträning
Under åren har vi både fått vara med om att undervisa och träna kinesiska ledare och pastorer men även vara en bro mellan utländska pastorer och kinesiska församlingar.

Vi har skickat ut åtskilliga lärare för att åka och predika och undervisa i kinesiska husförsamlingar och bibelskolor runt om i hela landet.

2010 kunde vi även starta en bibelskola i en av våra församlingar i norra Kina. Denna skola startades i samarbete med en annan svensk församling och missionsorganisation och ett 60 tal studenter utexaminerades efter fyra månaders skola.

Rysk missionsskola
Från 2005 till och med 2009 anordnade vi missionskolor där vi tränade ryska missionärer. Ett fyrtiotal ryssar gick igenom dessa skolor och 2008 kunde vi skicka ut ett team av två ryska kvinnor och en kvinna från Ukraina till norra Kina för att predika evangelium. Andra som gick skolan åkte tillbaka till sina församlingar och många av dem arbetar idag i olika församlingar i Ryssland.

De tre kvinnorna började på en gång att nå ut till både kineser men även ryska studenter i den staden (vi skriver inte ut namnet på staden på grund av säkerhet).

Vi kände 2008 att Gud kallat oss att plantera en rysk församling i denna kinesiska stad. Detta för att de kristna rysktalande skall finna en församling där de kan få chans för att höra Guds Ord och träffa andra kristna. Men församlingen skall även predika och evangelisera bland de rysktalande som ännu inte lärt känna Jesus. Jeremia 29:7 Och sök den stads bästa dit jag har fört er i fångenskap och be för den till HERREN. När det går väl för den, går det också väl för er. Detta var ett bibelord som blev väldigt starkt för oss.

Vi fick en vision av att församlingen skulle vara, 1. En fristad, 2. En bönens hus för alla folk, 3. En plats där människor kunde komma och få upprättelse, och 4. En träningsplats.

2009 när Patrick och Olga flyttade från Ussurijsk till Kina proklamerades det en rysk församling i denna stad. Varje år har vi genomfört olika evangelisationsprojekt för att nå ut till de rysktalande i staden. T ex. har vi haft speciella jul och påskprogram där vi inbjudit studenter att komma och höra evangelium. Ibland har vi grillat och inbjudit till gemenskap och det är många som kommit och hört evangelium och vi vet att varje ord som utgår ifrån Herrens mun kommer att bära frukt. Vi har sett en del människor bli frälst och döpt. Under januari och mars 2014 har sju ryska ungdomar blivit frälsta.

P.g.a. vissa omständigheter var Patrick och Olga tvungna att lämna denna stad 2012 och flytta till en annan del av landet och därför har vi under två års tid bett Gud om en ny rysk pastor för att ta hand om denna församling. I mars 2014 svarade Gud på vår bön och skickade Ivan till oss. Vi känner Ivan sedan 2007 och vi är förvissad om att han är rätt man på rätt plats.

Den ryska kvinnan, Irina som vi skickade till denna stad 2008 har tillsammans med en lokal kinesisk husförsamling startat en ny församling för kinesiska studenter. De har för närvarande ett tjugotal studenter som blivit frälsta och regelbundet kommer till församlingen.